24 mars

Det är panerade butternuts till frukost. Ja jävlar i min lilla låda så gott! :o)

Sen är det dags igen, köra, köra, köra..
Allmän reflektion är att Uganda är väldigt grönt och att Kenya är väldigt torrt och rött.
Det är kor, får, getter i tusentals längs med vägarna och en och en annan gris.
Fruktförsäljning görs direkt vid vägen av det som är nyskördat på täppan.
Vägarna är röd jord och när det regnar så blir pölarna väldigt orange.
Vägbulorna är byggda i kvadruppelupplaga och är riktigt hemska, de fungerar utmärkt som hastighetsbegränsare och som shaker.. (Våra ensamgupp hemma i Sverige är mjuka och följsamma.)
Och inte fan hade de behövt vägbulor, vägarna är verkligen "Roads from Hell".
Många barn vinkar längs med vägen och med ett stort leende i ansiktet. De sprider verkligen positiv energi. De tittar lite konstig då Asega vinkar tillbaka.

Vi landar efter många timmar i Jinja. Det är den 24 mars och då måste man fira sin sista dag som 33, då jag imorrn fyller 33 igen.
Grillat lamm och saltade potatisar och vin. Sen traskar vi ner till baren vid "Nile River Explorers Camp". Stefan ska visa hur man bär ut en ödla och det gick ju bra.. Den bet honom i tummen, men ut kom den. Det blir öl och grogg och födelsedagspresent a lá rosa fjäderboa. Dansade hela kvällen och svingade boan så fjädrarna rök. Vi öste verkligen i timmar. Sparkade av oss skorna och dansade barfota. Inte så vanligt i mars kanske, och jäääävlet skitiga blev de. Fick skrubba som tusan under vattenkranen innan sängdags. Det var trots allt rena lakan i sängen vi bokade in oss i. Trött, svettig, glad och med rena fötter. Kan inte bli bättre. Sov som en prinsessa.