Väldigt kort från Swinoujscje

Att angöra en brygga.
Vi stiger ut från färjeterminalen och sätter våra svenska fötter på marken. Det står en grupp människor där som inte ser lika förvirrade ut som oss. En i sällskapet säger: ”De ser ut som bärplockare.” Rätt eller fel, det kan man inte säga.. Kanske inte politiskt korrekt, men det är svårt att vara i alla lägen.
Tror inte ett par av grabbarna var helt korrekta heller när de antastade en skyltdocka i köpcentrat.

Efter en lång shopping och öldrickardag så ska vi i alla fall samlas nere i hotellreceptionen/baren kl 18.
Ett par lyste starkt med sin frånvaro så jag går till receptionen och får låna deras telefon och ringer upp till deras rum.
Killen svarar utom någon som helst stress i rösten och när jag frågar om de är på gång så frågar han:  ”Vilka är där?” 
- Eeeeeh, typ, alla utom ni.
De har nog smygsovit.. Fast förklaringen var att han trodde ingen annan skulle passa tiden.. Vad har hänt med tilltron till vännerna egentligen? ;)

Det där med sova och att bli väckt kom upp som ämne senare under restaurangbesöket. En kille fyrar av: ”Finns bara ett sätt att väcka mig på” och så blinkar han lurigt mot sin tjej, som ses anta en lätt rosa färg i ansiktet. Det var iofs väldigt varmt under middagen.

Ena tjejen som sovit två gånger redan på denna dagen vill inte alls åka hem och lägga sig när alla andra är trötta. Lite miss i synkningen om sovtider kände jag där. Tror att vi nästa resa får ha mat- och sovklocka, inte bara matklocka.

Sista dagen så sitter jag och tre till av sällskapet nere på strandbaren och dricker goda drinkar. Det kommer en vindpust med sand som träffar ögonen på två av dem. ”Var fan kom det ifrån?”.
Varvid jag pekar 1 meter utanför staketet där EN MIL sandstrand befinner sig och säger ”därifrån”.

Klart som korvspad och med önskan om fler trevliga resor i samma sällskap.