onsdag 30 juni 2010
Veckan så långt.
Varit en ganska innehållsrik vecka ändå. Började med en räkmacka i Åhus eller om man så vill 'handskalade räkor på hällekaka' i kär väns sällskap med utsikt över 'floden'. Sommartid fungerar bra till lite utflykter. Kryssade mig hem över Skånska ängar och nyslaget gräs fyllde borrarna med härlig doft. Går bra att vara jourhavande medmänniska ibland. Hoppas det piggade upp och jäkla farmor alltså till att vara påhittig med namn.. Från strålande sol till fuktighetsgrad 99% så dissade jag diset och körde klänning ändå på tisdagen. De medresenärer som kom till stationen på cykel var helt blöta. BTW så körde jag inte i klänning förra året, men jag åkte in på Målilla Speedway GrandPrix område iförd bästaste döskalleklänningen..Blev sen serverad zuchinibiff me tomatpesto på lunchen i tisdags me efterföljande morotskaka,allt till tonerna av Saxon. Bror har fixat sig en bra flickvän. En bortkommen kudde från midsommar är nu återställd, bara en kvar som saknas.. Och den och plastglaset ska jag försöka återhämta i morgon. Idag hämtade jag hojen, har haft den i 12 år och aldrig vält, men idag så tippade den, så nu har jag gjort det och hoppas aldrig ska behöva göra det igen. Den är rätt tung så går inte resa själv. Så bra att kompis stod jämte och kunde hugga i. :o)
lördag 26 juni 2010
Midsommar
Nu så.. Pirates of Lilla Möllekulla. It's time to raise the flags. Say Hello to the Captain. See you all at World's End.
Limo Volvo plockade upp folk och körde till midsommarafton i god tid, så pass så det fanns rabarberpaj vid ankomst, det var en bonus som hette duga. Lika bra att med en gång börja brygga kaffe. Och spika upp påsar och aj vad fingret blev blått. Men bra med övning för sen kom 3-kamp. Ja, liten bit sill innan, och dessa goda knudor som kallas nypotatis. Fröjd för gomseglet. Finska troll och irländska pirater och en genré rock för varje.
Sen skogspromenad bland några mygg och klurigheter, bra poäng för att endast skjuta 3 pilar om året, de obildbara har tur ibland, stackars lärare. Presseningen hjälpte dock inte mycket så tur ingen hade nån i ryggen innan dagen var till ända, för där var många bärplockare. Och en förvirrad man som skulle till Ivö camping. Liiiide fel han hade hamnat. Fast det var det andra också som gjorde innan de kom fram.
Gött med massor av sol och härliga människor och Piratbaren invigdes, både dansglada och luftgitarrsmästare (man spelar sällan fel då). Studsade upp i ladutaket fast det fick jag igen för.
Charleston, jordgubbar, kladdkaka, grillspett. Pappa Ben och Mamma Knota och mycket list, den kvinnliga övergår mannens stånd. Skidresan kan växa. Hur tjock är du? Gelé eller Schele, Nobel eller nåååbel. Försvunna brochan var i stugan. This boots were made for walkin'. Kompakt living.
Och där stack två svarta fötter ut, så är det när man inte kan komma ner till tårna, har benen blivit längre då?
Men bättre än såhär blir det inte. Stort tack till värdparet som ställer upp.
:o)
Limo Volvo plockade upp folk och körde till midsommarafton i god tid, så pass så det fanns rabarberpaj vid ankomst, det var en bonus som hette duga. Lika bra att med en gång börja brygga kaffe. Och spika upp påsar och aj vad fingret blev blått. Men bra med övning för sen kom 3-kamp. Ja, liten bit sill innan, och dessa goda knudor som kallas nypotatis. Fröjd för gomseglet. Finska troll och irländska pirater och en genré rock för varje.
Sen skogspromenad bland några mygg och klurigheter, bra poäng för att endast skjuta 3 pilar om året, de obildbara har tur ibland, stackars lärare. Presseningen hjälpte dock inte mycket så tur ingen hade nån i ryggen innan dagen var till ända, för där var många bärplockare. Och en förvirrad man som skulle till Ivö camping. Liiiide fel han hade hamnat. Fast det var det andra också som gjorde innan de kom fram.
Gött med massor av sol och härliga människor och Piratbaren invigdes, både dansglada och luftgitarrsmästare (man spelar sällan fel då). Studsade upp i ladutaket fast det fick jag igen för.
Charleston, jordgubbar, kladdkaka, grillspett. Pappa Ben och Mamma Knota och mycket list, den kvinnliga övergår mannens stånd. Skidresan kan växa. Hur tjock är du? Gelé eller Schele, Nobel eller nåååbel. Försvunna brochan var i stugan. This boots were made for walkin'. Kompakt living.
Och där stack två svarta fötter ut, så är det när man inte kan komma ner till tårna, har benen blivit längre då?
Men bättre än såhär blir det inte. Stort tack till värdparet som ställer upp.
:o)
söndag 20 juni 2010
Häng
Taxi hit, taxi dit och nu blir det Volbeat i höst. Jag har betalt, efter mycket kalkylerande. Danska pengar är svårt. Rosa SUGrör och inte BLÅSrör men det är lätt att missuppfatta. Ingen strippstång, den hämtade sig aldrig från förra gången, fast han som rev skulle vi stoppa i soporna själv om han kom. Lyxigt presskaffe (mer än jag som har bra smak), kaka med apelsinchoklad, mums. Vit lurvig som vill kela med fötterna, stackars näsborrar. Spill inte och så rann det över disken. Rann ute också för ingen ville klättra på väggen och stoppa igen hålet. Och vem kom inte där, det var en hånglande van och ut trillar bekant. Hawkwind check men inte bävergäll. Känguru och Shiraz och en rosa burk Cranberry. Ett glas lika brett som flickorna är axelbreda. Vem är det som ritar streck på Mats rad egentligen? Och en bra högtalare med bas kan nog fungera lika bra som en centrifug. Sötstark är bäst ändå. Även golfbanor kan behöva en mekaniker. Och vem är tomten?
torsdag 17 juni 2010
Förberedelser.
Varit på midsommarförberedelser, jag tittade på när Chiqan lagade min packväska, inspekterade piratbaren, socialiserade mig med tre spontangäster, åt duktigt mycket rabarberpaj, å så jo, jag diskade en stor omgång också, men det var ett bra byte. :)
onsdag 16 juni 2010
Shoppinglistan
Hörde talas om att Bulletgrabbarna köpt sig en folkpark, det har jag glömt skriva på shoppinglistan men det ska jag ge mig iväg och handla en tror jag, verkar ballt liksom.
söndag 13 juni 2010
SRF 2010
Söndag, 6 juni. Tältuppslagning. Allt känns bra! Solen skiner, hojen är blank, campingen är ren och fin. :)
Måndag, 7 juni. Hälsar på grabbarna grus som anordnar Campingen. De arbetar hårt med att prova hur mycket gräs man kan sprätta med 4-hjulingarna. Dubbelvalpen är den nya tröjan och Mr Glow dricker så han lyser värre än Tjernobyl. Klä sig i en våtdräkt verkar vara en passande alternativ. Och låset till dörren var visst bytt, men det fanns ingen dörr kvar längre. Tog spade och dikade runt mitt tält ifall det skulle ösregna mer under helgen. Sådär ja, nu har man en stor vallgrav liksom. Behöver bygga en sån där stor träbro som hissas ner med rasslande kedjor också.
Tisdag, 8 juni. Mina SwedenRock killar kom. Fan så trevligt att se dem. Kalle Anka, Farbror Bosse, medhavd praktikant och en tjej som åkt 55 mil på liten extrakudde utan att klaga, "bara lite svårare att stiga av de sista stoppen". Hangaren bankades upp i hög hastighet. Första Wok Forrest avklarad och tröja inköpt. Snyggare än förra året dessutom. Träffa redan på massor me goa bubbar och tjäjs. Sen blev det Svartvinbärste och Motherlode i köket och alla hälsade.
Onsdag, 9 juni. Äntligen, halvelva am, pitstop St1 och sen raka spåret förbi poliskontrollen och in till Sweden Rock. Regnade som fan. Men det har sina fördelar det med, slapp flugor på läppstiftet. Fantastiko att vara här igen. Var ju en hel dag sen sist. Kom med på TV men det måste varit den tristaste intervjun någonsin men slog ett slag för munkarna med dampströssel. Sen visade det sig att i kombination med Red Bull så är det oslagbart. Blev utlovad nån dans av Göteborgare som ville byta våtdräkten mot en colaburk istället. Fine with me, men såg aldrig av denna dans sen. Hörde att det hade varit hårdrocksbreakdance på annat ställe men såg tyvärr inte det live själv, fast det hade varit i väldigt slowmotion, mer leifing liksom. Sen undrade den icke datoriserade mannen om Eva tvättade sig i pannan när hon på långt håll såg mig, men det vet vi ju vad det betyder. De små bulorna är på väg. Tål inte myggbett, pannan sväller upp.. När Suss klocka som var lika stor som Big Ben visade på time, så var det sen dags att gå in och rocka loss området. Med stora rosa kaninöron hör man bättre. Och Quireboys tog lätt hem första pris. Spike knows how to do it. De svängande höfterna, den busiga blicken och den hesa rösten kunde ingen motstå. Full pott. Även på de chokladdoppade jordgubbarna, sånt är jag lite svag för måste jag erkänna.
Torsdag, 10 juni. Stone Sour, eller Byggare-Bob i orange hjälm kickade igång tidigt på dagen, och precis som han själv sa ”I’m not a morning person”, så gick det minsann att komma igång igen. Utan problem. På programmet stod dessutom Sabaton, Slayer, Danzig och Aerosmith och ”I don’t wanna miss a thing”. Mother live var kul att kunna pricka av och Steven gav oss Sweet emotions. Träffade två glada skånska ynglingar som lovade förvalta musikarvet vidare i bästa anda. Jag blir faktiskt inte ett dugg orolig när jag träffar på såna härliga bekymmerslösa grabbar. Festivalen kommer leva i minst 20 år till om det växer upp såna goa ungdomar med bra musiksmak. Splatsch och där var dojan märkt, dock av kebabsås och Stiffe hade tur senare i veckan då en mås gjorde en dumpning och det hamnade rätt ner i glaset som var tomt och inget stänkte på kläderna.
Fredag, 11 juni. Fick borsta tänderna riktigt frenetiskt. Fanns inga snusklubbor att tillgå. Kanske skulle kört såpa när jag ändå var igång. D.A.D sov iaf inte bort dagen och det var inget sleepy över det, jihaaaa, eller jihad, bra ös och fick tvinga mig iväg till Conny en stund, men med det leendet och de lockarna så var det värt det, lips and hips, blev looks and lockar. Sen kom faktiskt en riktig komplimang från hjärtat, ”jadu, med en sån mamma och med en sån mammas kompis har du riktigt bra förutsättningar”, kanske filtrera en smula men visst är det bra förutsättningar. Rick Springfield utan keyboard hade suttit bättre men bra eftermiddagsmusik i väntan på femkampskämparna. Cinderella gjorde sin grej och ingen Fallin’ apart ibland publiken utan vi höll ihop så bra vi bara kunde. När det sen gällde Billy Idol så får jag säga att han var den som imponerade mest med de förväntningar jag inte hade på honom. Tänkte att han som gammal man inte skulle orka leverera men det gjorde han, i ösregn och vakten sa att jag inte fick stå på bordet, Rebell Yell säger jag bara, fast satte mig snällt, på bordet då alltså.. Att bara se dessa härliga människor bli så glada av all musik värmer ju ens hjärta. Man kan både skratta åt och med människor. Gary Moore började bra men trötta foten gav sen upp och tur var det, för det räckte med att Peter blev ursinning. Höll på att riva tältet i ilska över dessa smörlåtar och gitarrgnidande. Som tur var räddade hans kupékompanjon på filten i hörnan med att berätta om hennes skräckkväll med höga blankpolerade stövlar, piska och marsch på stället. Gick bra så länge inga politiska åsikter diskuterades och fnissanfallet var ett faktum. Ett churchtält var också uppsatt, men med min tröja ”God’s busy, may I help you” så gick jag faktiskt inte dit, för vilken fras skulle man inlett med? ”Forgive me father ’cause I have sinned”. God bless you.. Som tur är var jag redan fastnaglad i tältbottnen vid det laget. Taskiga övervakare. Men det är klart, tar man det jobbet så får man nog ha några äss i skjortärmen. Men jag var i alla fall inte dum. Det är en fin komplimang.. Och jag var inte självmordskandidat så inga tältpinnar i halsen för min del.
Lördag, 12 juni. Finmiddagen gick av stapeln och nypotatis, sill, gräddfil, gräslök (gäller öva inför midsommar), körsbärstomater, bröd, blåmögelost, jordgubbar och glass. Shit va gott alltså. Blev anklagade för att vara seriösa, kan stå ut med det. Sen blev Susanne framtung i magen. Skulle hålla ställningarna tyckte en kompis som inte kunde komma, så tog tag i ena till mixerborden, men tröttnade när jag stått där ett tag. Gick över till att driva en kennelklubb med valpar istället. Fast sen blev det tysklärarinna innan kvällen var över och lokalanställd trivselvärdinna som håller reda på folk, fast det var nog lite tvärtom måste jag erkänna. Sen blev det lite mycket när Truls blev nappbarn, som tur är kan man slarva bort sig själv för en stund, fast han satt kvar när jag kom tillbaka, hade taktikvilat länge. Stiffe körde sandaler med tubsockar och ”symbiostankar” kom igen fast med annan person då det i kör på exakt samma startsekund utbrister ”De är iaf inte vita”. Sen brast något för Jonas och vi tror det var navelludden som hoppade ut fastän Susanne inte hade med sig dammsugarröret. Har man sen glömt sin bettskena så kan man få tips av pysseltjej som tyckte röd boll hade passat bra och Peter vet var i London man kan köpa en sådan. Winger, Opeth, Anvil, W.A.S.P och Guns n’ Covers avverkades med diverse skiftande betyg. Förstod inte att jag stod i passagen heller, tittade på de tre små dvärgbrudarna, måste varit från en annan planet, det står hur många tusen som helst och väntar på Axl tydligen, och jag ställer mig mitt i passagen?? Eh, Jörgen förstod inte heller, men han förstod sig på vitt trumset. Där kammade jag noll också, men ett bassolo kan vara okej.
Söndag, 13 juni. ”jo hon är skötsam och dansar”. Tycker om alla härliga människor, de har förstått precis. Och jo, jag överlevde, självklart, lite lätt ont i högra knät kanske, men hellre det och missa melodikrysset. Tog en normal pratstund till kaffet, fast det var efter jag fixat en hel rulle grön gaffatejp. De bilderna går ju inte av för hackor heller. Tyckte det var lite tyst nu när jag kom hem, verkar som om jag tryckt in dubbla öronproppar, så står nu här med en polygrip och försöker få ut den innersta.. Vet inte hur många hundralappar som gått till lyxiga caffelattevagnen, men några stycken är det allt.
Tältnedmontering. Allt känns! Solen skiner inte, hojen är skitig, campingen är oren, jag är fin. Lyckoruset är på max i kombination med en lite tår i ena ögonvrån för att det är ett helt år tills näst. Puss till er alla goa människor som var med och gjorde veckan helt underbar.
Måndag, 7 juni. Hälsar på grabbarna grus som anordnar Campingen. De arbetar hårt med att prova hur mycket gräs man kan sprätta med 4-hjulingarna. Dubbelvalpen är den nya tröjan och Mr Glow dricker så han lyser värre än Tjernobyl. Klä sig i en våtdräkt verkar vara en passande alternativ. Och låset till dörren var visst bytt, men det fanns ingen dörr kvar längre. Tog spade och dikade runt mitt tält ifall det skulle ösregna mer under helgen. Sådär ja, nu har man en stor vallgrav liksom. Behöver bygga en sån där stor träbro som hissas ner med rasslande kedjor också.
Tisdag, 8 juni. Mina SwedenRock killar kom. Fan så trevligt att se dem. Kalle Anka, Farbror Bosse, medhavd praktikant och en tjej som åkt 55 mil på liten extrakudde utan att klaga, "bara lite svårare att stiga av de sista stoppen". Hangaren bankades upp i hög hastighet. Första Wok Forrest avklarad och tröja inköpt. Snyggare än förra året dessutom. Träffa redan på massor me goa bubbar och tjäjs. Sen blev det Svartvinbärste och Motherlode i köket och alla hälsade.
Onsdag, 9 juni. Äntligen, halvelva am, pitstop St1 och sen raka spåret förbi poliskontrollen och in till Sweden Rock. Regnade som fan. Men det har sina fördelar det med, slapp flugor på läppstiftet. Fantastiko att vara här igen. Var ju en hel dag sen sist. Kom med på TV men det måste varit den tristaste intervjun någonsin men slog ett slag för munkarna med dampströssel. Sen visade det sig att i kombination med Red Bull så är det oslagbart. Blev utlovad nån dans av Göteborgare som ville byta våtdräkten mot en colaburk istället. Fine with me, men såg aldrig av denna dans sen. Hörde att det hade varit hårdrocksbreakdance på annat ställe men såg tyvärr inte det live själv, fast det hade varit i väldigt slowmotion, mer leifing liksom. Sen undrade den icke datoriserade mannen om Eva tvättade sig i pannan när hon på långt håll såg mig, men det vet vi ju vad det betyder. De små bulorna är på väg. Tål inte myggbett, pannan sväller upp.. När Suss klocka som var lika stor som Big Ben visade på time, så var det sen dags att gå in och rocka loss området. Med stora rosa kaninöron hör man bättre. Och Quireboys tog lätt hem första pris. Spike knows how to do it. De svängande höfterna, den busiga blicken och den hesa rösten kunde ingen motstå. Full pott. Även på de chokladdoppade jordgubbarna, sånt är jag lite svag för måste jag erkänna.
Torsdag, 10 juni. Stone Sour, eller Byggare-Bob i orange hjälm kickade igång tidigt på dagen, och precis som han själv sa ”I’m not a morning person”, så gick det minsann att komma igång igen. Utan problem. På programmet stod dessutom Sabaton, Slayer, Danzig och Aerosmith och ”I don’t wanna miss a thing”. Mother live var kul att kunna pricka av och Steven gav oss Sweet emotions. Träffade två glada skånska ynglingar som lovade förvalta musikarvet vidare i bästa anda. Jag blir faktiskt inte ett dugg orolig när jag träffar på såna härliga bekymmerslösa grabbar. Festivalen kommer leva i minst 20 år till om det växer upp såna goa ungdomar med bra musiksmak. Splatsch och där var dojan märkt, dock av kebabsås och Stiffe hade tur senare i veckan då en mås gjorde en dumpning och det hamnade rätt ner i glaset som var tomt och inget stänkte på kläderna.
Fredag, 11 juni. Fick borsta tänderna riktigt frenetiskt. Fanns inga snusklubbor att tillgå. Kanske skulle kört såpa när jag ändå var igång. D.A.D sov iaf inte bort dagen och det var inget sleepy över det, jihaaaa, eller jihad, bra ös och fick tvinga mig iväg till Conny en stund, men med det leendet och de lockarna så var det värt det, lips and hips, blev looks and lockar. Sen kom faktiskt en riktig komplimang från hjärtat, ”jadu, med en sån mamma och med en sån mammas kompis har du riktigt bra förutsättningar”, kanske filtrera en smula men visst är det bra förutsättningar. Rick Springfield utan keyboard hade suttit bättre men bra eftermiddagsmusik i väntan på femkampskämparna. Cinderella gjorde sin grej och ingen Fallin’ apart ibland publiken utan vi höll ihop så bra vi bara kunde. När det sen gällde Billy Idol så får jag säga att han var den som imponerade mest med de förväntningar jag inte hade på honom. Tänkte att han som gammal man inte skulle orka leverera men det gjorde han, i ösregn och vakten sa att jag inte fick stå på bordet, Rebell Yell säger jag bara, fast satte mig snällt, på bordet då alltså.. Att bara se dessa härliga människor bli så glada av all musik värmer ju ens hjärta. Man kan både skratta åt och med människor. Gary Moore började bra men trötta foten gav sen upp och tur var det, för det räckte med att Peter blev ursinning. Höll på att riva tältet i ilska över dessa smörlåtar och gitarrgnidande. Som tur var räddade hans kupékompanjon på filten i hörnan med att berätta om hennes skräckkväll med höga blankpolerade stövlar, piska och marsch på stället. Gick bra så länge inga politiska åsikter diskuterades och fnissanfallet var ett faktum. Ett churchtält var också uppsatt, men med min tröja ”God’s busy, may I help you” så gick jag faktiskt inte dit, för vilken fras skulle man inlett med? ”Forgive me father ’cause I have sinned”. God bless you.. Som tur är var jag redan fastnaglad i tältbottnen vid det laget. Taskiga övervakare. Men det är klart, tar man det jobbet så får man nog ha några äss i skjortärmen. Men jag var i alla fall inte dum. Det är en fin komplimang.. Och jag var inte självmordskandidat så inga tältpinnar i halsen för min del.
Lördag, 12 juni. Finmiddagen gick av stapeln och nypotatis, sill, gräddfil, gräslök (gäller öva inför midsommar), körsbärstomater, bröd, blåmögelost, jordgubbar och glass. Shit va gott alltså. Blev anklagade för att vara seriösa, kan stå ut med det. Sen blev Susanne framtung i magen. Skulle hålla ställningarna tyckte en kompis som inte kunde komma, så tog tag i ena till mixerborden, men tröttnade när jag stått där ett tag. Gick över till att driva en kennelklubb med valpar istället. Fast sen blev det tysklärarinna innan kvällen var över och lokalanställd trivselvärdinna som håller reda på folk, fast det var nog lite tvärtom måste jag erkänna. Sen blev det lite mycket när Truls blev nappbarn, som tur är kan man slarva bort sig själv för en stund, fast han satt kvar när jag kom tillbaka, hade taktikvilat länge. Stiffe körde sandaler med tubsockar och ”symbiostankar” kom igen fast med annan person då det i kör på exakt samma startsekund utbrister ”De är iaf inte vita”. Sen brast något för Jonas och vi tror det var navelludden som hoppade ut fastän Susanne inte hade med sig dammsugarröret. Har man sen glömt sin bettskena så kan man få tips av pysseltjej som tyckte röd boll hade passat bra och Peter vet var i London man kan köpa en sådan. Winger, Opeth, Anvil, W.A.S.P och Guns n’ Covers avverkades med diverse skiftande betyg. Förstod inte att jag stod i passagen heller, tittade på de tre små dvärgbrudarna, måste varit från en annan planet, det står hur många tusen som helst och väntar på Axl tydligen, och jag ställer mig mitt i passagen?? Eh, Jörgen förstod inte heller, men han förstod sig på vitt trumset. Där kammade jag noll också, men ett bassolo kan vara okej.
Söndag, 13 juni. ”jo hon är skötsam och dansar”. Tycker om alla härliga människor, de har förstått precis. Och jo, jag överlevde, självklart, lite lätt ont i högra knät kanske, men hellre det och missa melodikrysset. Tog en normal pratstund till kaffet, fast det var efter jag fixat en hel rulle grön gaffatejp. De bilderna går ju inte av för hackor heller. Tyckte det var lite tyst nu när jag kom hem, verkar som om jag tryckt in dubbla öronproppar, så står nu här med en polygrip och försöker få ut den innersta.. Vet inte hur många hundralappar som gått till lyxiga caffelattevagnen, men några stycken är det allt.
Tältnedmontering. Allt känns! Solen skiner inte, hojen är skitig, campingen är oren, jag är fin. Lyckoruset är på max i kombination med en lite tår i ena ögonvrån för att det är ett helt år tills näst. Puss till er alla goa människor som var med och gjorde veckan helt underbar.
söndag 6 juni 2010
Efteråt.
Efter många mil på hojen så blir kroppen lite matt, säger vid avstingning "känner mig nästan som 40"..
Inget dock mot hur det skulle bli. Halabalooo är ett bra ord, tycker det beskriver rätt bra på vad som pågår. Röj på asfalten och Pub Cheyenne, ingen Flügern så då tar vi RedBull, mums vad pigg man blir av det. Snäll man bjöd, och en snäll tjej bjöd på drink nummer två, men vänta nu, det var ju jag.
"Vad hör du Fjant, jag hör musiiiik mamma.." Så då går vi dit då, tältefterfest med påtår på kaffet.
Å jodå, det kan tyckas smart eller iallafall värmande att dricka Irish halvsju på morgonen. Men sen lär man sig uppskatta skugga också.
Och klistermärket kom fast blött och fick sitta på säcken och har redan ramlat av, men fick ett nytt fint som ska pryda sin plats snart.
Mat i magen är bra (bulle också) och trevliga bordsgrannar på plats. Sen var det både pälsjägare, ambulansförare, stuntmän, Western On Ice, tryckare och snitta björnar i nosen. Problem med både mygg och vampyrer men överlevde. Och var är kaffet tro? I muggen skulle man kunna gissa. :)
Tack snälla för lånade liggunderlag också. Mycket varmare än att ligga direkt på tältbotten. Insvept i varm kokong så gick det rikigt bra.
Inget dock mot hur det skulle bli. Halabalooo är ett bra ord, tycker det beskriver rätt bra på vad som pågår. Röj på asfalten och Pub Cheyenne, ingen Flügern så då tar vi RedBull, mums vad pigg man blir av det. Snäll man bjöd, och en snäll tjej bjöd på drink nummer två, men vänta nu, det var ju jag.
"Vad hör du Fjant, jag hör musiiiik mamma.." Så då går vi dit då, tältefterfest med påtår på kaffet.
Å jodå, det kan tyckas smart eller iallafall värmande att dricka Irish halvsju på morgonen. Men sen lär man sig uppskatta skugga också.
Och klistermärket kom fast blött och fick sitta på säcken och har redan ramlat av, men fick ett nytt fint som ska pryda sin plats snart.
Mat i magen är bra (bulle också) och trevliga bordsgrannar på plats. Sen var det både pälsjägare, ambulansförare, stuntmän, Western On Ice, tryckare och snitta björnar i nosen. Problem med både mygg och vampyrer men överlevde. Och var är kaffet tro? I muggen skulle man kunna gissa. :)
Tack snälla för lånade liggunderlag också. Mycket varmare än att ligga direkt på tältbotten. Insvept i varm kokong så gick det rikigt bra.
torsdag 3 juni 2010
Inför High Chaparal
Hanen spänd, spända hanar eller spänd på hanarna. Ääääh. Nu är det sådäringa hoparört igen. En vässad penna för undersökningar, typ Svamp-Bob. Lila plysch. Mer än ett par fräcka vantar, jappjapp, ni får både se och känna förmodligen. ja men då så.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
