23 mars och nappar inte på att spotta bajs

En dag måste ju vara tråkig på en semester.. Ja, den 22 mars var sådär, helt slut. Slut.

23 mars.
Avfärd från Paradiset Lake Bunyonyi och ut på skumpabumpavägarna igen. När jag var liten läste jag en barnbok som hette Skolbussen Skumpadumpa. Får vissa minnen. Köra, köra, köra..

Det var lokala bananförsäljardagen tydligen. Cykel, på kärra, på cykel, på kärra med kämpande bananodlarbönder som puttade de överlastade cyklarna i uppförsbackarna med svetten lackandes i pannan. Var som ett enda långt pärlband längs med vägen med gröna bananer.

Läser samtidigt en bok om längdskidåkning. Passande va?
"..några hade adamsäpplen och breda nackar och jag insåg att världen var stor."

Från bananpalmodlingarna till gröna böljande teplantager som verkligen bröt av det röda vägdammet som ryker om hela trucken när vi kör. Köra, köra, köra.. Vi passerar småbyar och städer med hundratals egenföretagare, med de mest märkliga kombinationer. Hittade inget "hotell & slaktare" i Uganda dock men väl många andra mysko sammanslagningar.

Anländer till Queen Elizabeth Park och slår upp våra tält inne i parken. Dvs en meter från elefantbajs. "Och bara så ni vet sen, när det blir mörkt får ni inte gå utanför tälten."
Vi sätter oss i trucken och gör oss klara för en Game Drive till, men först leker Mandla "Gissa bajset" med oss. Elefant, buffel och någon antilop. Antilopbajjen är små kulor och han stoppar ena mellan läpparna och visar sedan hur långt man kan spotta en kula. "Spitting contest". Ingen tar upp kampen och Mandla vinner på Walk-over. Konstigt va? Han intygar ändå att eftersom de är grönsaksätare så finns det inte bakterier i deras avföring. Jag blir inte ett dugg sugen ändå.
Så drar vi iväg på vår Game Drive och kommer riktigt nära en hel flock elefanter, men mini-fantisar och lerbadande ynglingar och imponerande kor. Coolt som fan.

Det där med att tälta i National Parken. Ja, jag hör syrsor, fåglar, grodor, hyenor och flodhästar heeela natten. Låter som om de är nära, men man vet inte. Jag sticker inte ut huvudet för att kolla heller. Att leva i ovisshet är ibland bra..