Intervju med en hårdrockare..

Vilka attribut/regler krävs för att det ska kallas hårdrock.
1. In Flames, är det enda bandet som kan använda synth och ändå få kalla sig hårdrockare.
2. Förbjudet med kvinnliga sångerskor. (Angela undantagen)
3. INTE INTE under några omständigheter ha glasögon på scen.
4. INTE mixa olika genres. T.ex Korn, Limp B, Nightwish. Det är inte hårdrock.
5. Återföreningar är INTE hårdrock. Tomas Ledin är mer hårdrock i så fall. Det hjälper inte om alla orginalmedlemmar är med förutom gitarristen, det är fortfarande INTE hårdrock.
6. Inga tyska eller amerikanska förstärkare, det är för rent ljud. Gärna Marshall dock.
7. Mike Monroe får ha rosa läppstift för han var först. Inga andra inom hårdrocken får ha rosa läppstift.
8. Eddie V är också den enda som får yarla för han var först.
(9. vissa hakskägg är tveksamma.)
((10. Pain går fetebort.))

Reflections..

First ice-cream after 30 minutes in Sweden, terrific, I think I had chocolatestains all over my face.
First shower in Sweden, water on the floor in the shower cabin: brown.
Even though I had a heel scrub in SPA River Nile, the file used for the heels had to work quite hard when I came home.
First walk in the forrest, did not spot any Zebra nor any Waterbuck (thought they were very cute), did see a person from distance, and heard some birds.
Love my own Coffee.
Will never complain at Swedish roads in summer time. Ever..

Rädsla nr 2.

Var ett tag rädd för att Dr. Albans låt "Hello Africa, tell me how you'r doing" skulle fastna på hjärnan, men tack vara Susanne så fick jag en mycket bättre liten melodi som snurrar preciiiiiiis hela tiden just nu: "In the jungle, the mighty jungle, the lions sleep tonight, aaaaweeeeeeeeeeeeeeeeeeeawammawamma...."

Zippy

Igår blev jag faktiskt djupt olycklig, jag spillde kaffe i mitt tangentbord. Nu är det inte vilket tangentbord som helst. Det är en minivariant, som heter Zippy och är i det blankaste putsade stål man kan tänka sig. Kunde bara skriva på häften av knapparna. Fick låna ett annat. Fick ont i handlederna bara för att nå upp till tangenterna och hade en darrande underläpp hela eftermiddagen. Nu har Zippy hängt på tork under natten och nu funkar hon igen. Visserligen med ett metalliskt friktionsljud på vissa tangenter, men oj vad många bokstäver hon skriver idag. Lycklig igen! :)

Det är så lite som kan rädda dagen.

Mitt i natten, si så där halv fem, så tycker jag på allvar att det dagen därpå vore jättegott med pannkakor till frukost. Någon som känner igen det? :) Snurrar som besatt på håret och blinkar med ögonfransarna så de håller på att flyga av.
Nå, publiken nappar på det hela och Uddevallavännen lovar även att det ska ske i bara förkläde. Svängs inom mack och ägg köps för att kunna genomföra planen.
Vad händer dagen därpå, det finns varken förkläde eller mjöl! Va fan!!!!
Men det kompenseras med råge, för det blir frukost värdig en kung och tack snälla för det, de där smörfrästa majsen räddade hela min dag.
Vilka bra vänner man har.

Rädsla

Det är väl dags att börja spela Europes gamla slagdänga "It's the final countdown", fast ändå inte. För sista är det ju aldrig. Det kommer nya nedräkningar hela tiden. Och alla är de till roliga saker. Anser mig vara privilegiad. Jag mår liksom helt enkelt bra. Önskar alla andra detsamma såklart.
Nu har jag dock en rädsla. Och det är att min resekamrat ska göra slag i saken och ha på sig en sån där gammal hård tropikhatt som man såg förr i filmerna. Det kommer bli jättejobbigt att behöver ignorera henne i två veckor. Hon kommer säkert sova med den på också. Undrar vad jag ska distrahera henne med. Får försöka tänka ut något smart, men det är inte alltid så lätt. Och hur var det nu, det är enklare att spela dum än att spela smart.