Onsdag, 19 januari
SNÖ. Såg ingenting. Så vi öppnade Gampe Thaya tidigt. Satt ute under parasoll insvepta i filtar. Stora snöflingor dalade sakta ner från den grå skyn och landade mjukt, ramade in hela panoramavyn i ett ogenomträngligt snödis.
Marie blev yr av dimman (ännu en konstig bieffekt, inget Tonic Wasser denna gången).
Och så blev trion av yrhättor kallade ”tramsebööjser”.
Till packningen nästa år behövs även en hovkrats. Kan någon komma ihåg det?
Ibland är det längre förspel, nu kommer det snart, nu kom det.. Linda försöker förklara sången när vi står i Eisbaren hos Florian.
Tycker det här med att dricka pfiff är en strålande idé men ändå spänner det om magen. Helt enkelt tjock om magen. Bättre det än tjock i huvdet replikerade polarn. Så sant.
Dax att prova något nytt så Liebe Sonnes paraplyutebar. Kul som fasiken. Danskarna var nu utökade till 22 stycken och det sjöngs hockeyramsor och vi ville inte lämna stället. Men så fick det bli ändå, finmiddagen på Sölderhof bestod av sushi & wasabi. Nu åt jag majskolv också så att riset yrde och de undrade om jag var rumsren egentligen. Men hey, det var inte mitt fel. Anmäl de som gjorde de små ynkliga pinnarna till majskolven istället, så stark är jag inte, men de brast som vilket olyckligt hjärta som helst.
Sverigeansvarig på Firman, kvällen till ära i lederhosen, ansåg att de behövde utöka sina anställda, behövdes nog minst två stycken att ta hand om mig 24/7. Sen fortsatte vi firmafesten på Weinfassel med italiensk romantisk opera där Aga släckte ner i lokalen och bara några stearinljus lyste upp allas varma glada ansikten.
Pubrundan gick vidare till Snow Rock, Chris & Co där Bago höll låda och sen Fire & Ice. Dansade så dropparna rann i pannan. Fick en mycket konstig blick när jag ville ha hjälp att få på jackan, som tur var fanns där någon som visste hur man gjorde. Tack.
Torsdag, 20 januari
How about second breakfast? Frank skrynklade precis hela ansikte när han fick varm choklad utan rom. En hemsk upplevelse tydligen.
Tre millas levererade lyxmat i form av Avokadosoppa a lá Cancunkryddning och till det en balja med vin. Där fick jag upp värmen i kinderna, fingrar, fötter och hjärta. Life is good. :)
Mattias reseguide skulle sen vara lite smårolig och hade nog tänkt ett snömoln över oss tjejer men han stöp som en fura själv. Strax därpå gjorde Philip 100 meter rygg i snöyra. Duktiga de är!
Tog sen en styck lugn kväll med handbollstittande. Stora de är grabbarna, gör nog ont att springa in i dem. Annat än 82 kg späck. Sedär 1-0, nu ska de bara göra 35 mål till..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar