Fredag, 21 januari
Punkare eller ligist, alles ist egal. Men det såg mer ut som ”Den där Mary”. -15 skojar man inte bort så inomhus på Gampe Thaya vid kaminen.
Erik säger att han är bra på mycket, såsom att kasta macka. Oanade talanger alltså.
Fick en varning. Varning är kul.
Sen vet jag inte vad jag ska säg, sista kvällen med gänget och avskedsparty liksom. Fullt ös i baljan. Fast den fick vi inte ta med trots att den nu blivit blomvas. Weinfassels bänkar, bord och takkronor blev hårt belastade. Guiden var nu före detta guide. Men vilket röj. Undvek träspetor i skallen detta året och inga bulor i huvudet. Och tror även personalen var nöjda när vi väl gick, om det var för notan eller för att vi gick vet jag inte. Vi var helnöjda i alla fall.
Lördag, 22 januari
Upptäckte speta i handen.. Okej, hänga i takbalkarna ska väl i och för sig ge något men. Ett styck blåmärke noterat. Känns som om jag kom lindrigt undan. Hoppas nu danskarna är lite blågula också så de har lite svenskikänsla med sig hem.
Får man förresten sätta upp skylt med Café om det inte serveras kakor innan halv tolv?
Hemfärd. Pågatåg. En tant vinglade till på tåget och ursäktade sig
- Jag är inte så full som jag verkar.
- Jag skulle vilja vara så full som du verkar, svarade jag.
Då skrattade tant högt. Hon erkände att hon tjuvlyssnat på oss och tyckte vi hade rolig dialog som ”Var hittar man alla dessa småhålor?” ”Längs med järnvägen.” Kul man kan roa tågresenärer, för så kul är det inte att åka tåg.¨
Trött och nöjd Nina hemma i Idyllen igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar