Vaknade jättetidigt. Sen tog det hur många timmar som helst innan vi kom iväg. Ingen i stugan idag. Kaffesugen. Ingen farbror VVS. Men en grannfru. Frågar med vänaste stämma ifall hon kan brygga en kanna kaffe till oss. Blinkade inte. Desperat efter kaffe. Damen satte genast igång. Hur trevlig och pratglad som helst. Tusen tack. Sen kom vi så iväg, hittade en go liten S-kurveväg fast bubblig, förbi Västervik, Pippikärr, Lofta, Gamleby och upp till Valdermarsvik. Varma och hungriga och in på första lunchställe där han bakom disken verkade drogad, trött och butter som hade hade fått nog av klagande turister. Men vi stod på oss, jag ville definitivt ha raggmunkar och Micke & Chiqan var ute efter sillen, eller ursäkta, strömmingen. En förvirrad farbror sprang omkring och försökte dela ut mat, utan någon som helst turordning. Sen kom sillen men inte min mat och till slut kom en turk med Vrod och bad om ursäkt för att jag fått vänta, han frågade om jag var hungrig, syntes nog. Med en lättöl framför mig och systemet bakom mig så glupskade jag i mig och skrapade tallriken rent, man ska äta upp har min mamma lärt mig. Botaniserade sedan i det som låg bakom mig och hittade några söta små flaskor att pela ner i packväskan. Jättefin hojväg ut till Ekön där det var mest tallar och där slog vi upp våra tält och farbror Sur på campingen snackade om sina jävla 4 meter mellan husvagnar och tält och jag fnissade förtjust när jag såg att han fått två barnfamiljer jämte sig, en på var sida om hans fula husvagn och det var definitivt mindre än 4 meter. Hoppas han mår dåligt.
Packade badpåse och hittade en sjysst klippa, tre klunkar Shiraz och sen såg jag en flodhäst i vattnet, varken rosa eller tvåbent utan mer svart och spelade död.
Bytta batteri i takkronan i tältet och den fungerade först när jag skakade på den, så i med de gamla batterierna och skaka igen, fungerade. Den har väl åkt omkring och skakat tillräckligt på hojen förmodligen. Får investera i en ny. Bra att ha lampa i tältet om man vill leka skuggformationer.
Pulverkaffe är inte jättegott.
Svartmyror istället för rödmyror var rena lyftet och fästningen fick sig en rejäl fnätt på näsan. Själv är jag lite röd om näsan. Solen tar visst när man är ute och hojar på detta viset. Slut i rutan och in i tältrutan.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar