Hojsemester 2010. Lördag 24 juli.

Vaknade med sprängande migrän. Som en tjock järnring runt huvudet som spänts åt för hårt, med glödande spikar som någon hamrar in i skallen med en slägga och ett öga som håller på att sprängas. Inte mysigt alls. Först håller man på att dö och sedan när jag kommit till stadie halvdöd så får jag gå iväg på morgonpromenader, orkar liksom inte vara bland folk. Det blev en seg dag. Mer vila. Mer bok. Bestämde mig för att inte dricka en droppe mer, ja alltså, denna helgen. När det väl började släppa så blev det faktiskt en omgång motionssim igen, klart underskattat. Ryggen mår rätt bra av det. Butlers hörna serverade efter nästan en timmes väntan en supergod veggoplanka med Halloumi och rostade rotfrukter. Mumsfilibabba.
Paret själva kom på frågan: "Kan hångeltimmar vara tunga?".
Uppvisning av Bifrost på alternativ rytmik på dansgolvet. Underhållande.
Klockan 21.45 går jag in i Skånska ambassaden och kommer ut igen 04.15. Vilket place alltså. Där ska man vara, framförallt när det regnar ute och det är ett kanonbra band på scen. En man från Peking Vets försöker ta sig upp i takbjälken men polaren säger åt honom "Där uppe kan du inte sitta, det var sånt du gjorde på -80talet". Varvid han nickar och hoppar ner igen. Sen har vi lite yngre variant från Huggarna som nog hade försökt med liknande dagen innan med resultat spricka i skuldran. Aj. Fast äldre Huggare med grått hår och lite mer omfång kring midjan gör ett försök och lyckas, fast sen ville han inte stanna där så länge. Men shit vad impad jag blir, när jag har så grått hår, sånt omfång och är i den åldern, då vill jag också göra sånt som anses olämpligt, skadligt och inte bra för hälsan. Heja heja!!! Jag nöjde mig dock med att ha klättrat upp längs med väggen och dansade på en planka hela kvällen.
Paus för Camptown Ladies och börjar snacka lite med grabbarna men de anföll från alla håll så sen fick minsann Johan rädda mig, men då sa de att det var han som lovat bort mig till dem. Vilka ska man lita på egentligen? Jag är nu inte så lätt att lova bort då jag har en egen vilja, men prata gamla bikertider kan jag ändå lite fast jag är så ung som jag är. Och Johan blev själv anfallen från alla håll och kanter sen. Han blev t.o.m arg på en tant. OBS jag hade inget finger med i det spelet, för honom lovar jag inte bort, tror han besitter en egen vilja också. Hade jag sen varit lite långsammare så hade jag åkt på en puss, som tack för kaffet, men drog undan skallen så snabbt så jag höll på att slå bakhuvudet i väggen, det är väl inte det att en puss är så farligt, men jag var inte beredd. :) Efter 6,5 timmar i boden så var det nog ändå dags att kolla in nattskärran, paddlade mig bort till tältet och kröp in i en alldeles varm och torr sovsäck. Hur go och glad och nöjd som helst med kvällen.