Suomi Summer Tour 2012, 26 juli

Torsdaglördag då. En underbar morgon med kaffe, värme, glada folk. Alla som syns till ser onödigt starka ut jämfört med vad jag trodde. Kvällen innan var alla otroligt snygga och starka på alla sätt och vis. Men styrka kan behövs till dagens övningar. Buss hämtar visserligen upp oss, och lite spill blev det, alla kom inte med. Micke kom dock med, han stod på benen och var ute på gårdsplanen 2 minuter innan avgång. Det räcker ju. Det kallas marginal, på rätt sida också.
Jag tycker att det här med semester är ett jäkla bra påhitt!
Ekenäs nästa och vi blir ombordstuvade på en Vikingabåt och så drar vi ut i den finska skärgården. Kapten Nina styr skutan ett tag, inte så svårt ändå och får bryta vågor från stora stoooora båtar som drar förbi och drar upp svallvågor som kunde dränka barn vid land. Den där medhavda kylboxen med öl och sånt kändes väl onödigt vid halvtiotiden, men ca 1 timme senare så är den öppnad och streckandet börjar igen.
Kommer fram till Kroken och angör brygga. Fru Jaxe står på ön och grillar korv och majskolvar till oss, potatissallad, nybakat bröd, färdigbryggt kaffe.. Vi blir väldigt ompysslade! Känns som riktig semester. Susanne suckar högt och det är nöjda välmående suckar hon drar av.

När alla är mätta, igen :) så blir det presentutdelning för Peter i gänget har minsann fyllt halvvägs. Så fin fotbollströja och monterbar klocka till styret packas upp och smilbanden rör på sig. Hipp hipp hurra och han bockar nöjt, förmodligen för han slapp sång. Alla gillar ju hurrarop och presenter. Best of the best.
Så startar återfärden, påfyllning av kylbox och godis. Roddlaget tar plats och gör ca 4 knop och båten tar sig framåt när takten är intimad och de slutat stänka på medpassagerarna och årorna är lossnade där de fastnade mellan brösten. Någon medalj i OS hade det nog inte blivit, men det är väl bara invigningen som startat så långt. Helt slut när vi kommer hem igen. Lars ringer hem "gäller ringa medan man är klar i tungan". Ja, ibland känns det ju som om man fått tandläkarbedövning i den, fast alkohol ska inte vara så stark så tungan blir bedövad så det är konstigt på nåt sätt.

Vi får stifta bekantskap med Nizze ordentligt för han gillar att vi är hemma. Och Kenneth berättar om när Nizze väcker honom. Han kör försiktigt in ena tassen mot läppen och så sätter han en styck klo i underläppen och drar väldigt försiktigt, lutar sig fram mot husses öppna gap och både spinner och dreglar lite, tills husse vaknar. Det tar inte så lång med det knepet..

Tar mig en promenad ut bland de vackra fälten, ser dimman dra in över ängarna, hör sysrsorna spela och har en mjuk fin röst i örat ända från Sweeeden. Tror jag pratade upp ca 600 spänn på hela veckan. :)
Kommer tillbaka på gården och det är helt tomt förutom Susanne som sitter insvept i en filt i ena solstolen. Nina: "Ska du inte gå och lägga dig?" Susanne: "Jag vill inte". Det är precis ett tillräckligt bra skäl för att stanna uppe tycker jag.  :)
Såsmåningom gör väl ändå vi som de andra och kryper ner i sängar, sovsäckar, tält, husvagnar, men det är skönt att få några minuter för sig själv när man är på gruppresa och umgås dygnet runt.