Suomi Summer Tour 2012, 25 juli

Idag var det dags att börja Susanne och Jonas dagsräkning. Det är ju lördag hela veckan när det är semester. Så eftersom det är onsdag så blir det en ondsdaglördag. Låter bra tycker jag.

Efter lite uppfräschning av gänget så åkte hojarna ut på små smala krokiga vägar i södra Finlands vackra landskap. Om vägarna i Afrika var Roads from Hell så var detta Roads from Heaven. Första pitstop var skyttegravarna utanför Hangö där det under andra världskriget försvarades mot ryssen. Anni hoppade ner i en och provade. Lite annorlunda mot när det kanske ven kulor runt öronen. Och krigsstigen var utmärkt, men den går jag sällan på.

Sen körde vi vidare mot Hangö med de finaste badhusvillorna som skådats på länge. Turistort med allt vad det innebär i sandstrand, hamn, försäljning av allsköns krimskrams och nyaproducerade fiskebodar där det såldes plastartiklar. Vi hittade rätt låda där det såldes "Stora plättar". Om man tänker sig svenska pannkakor gånger fyra i storlek. Så fatta vad jag blev nöjd. Kletade in hela i jordgubbssylt och grädde och smaskade så smaklökarna krullade sig. :) Stiffe: "Jag har kommit i koma".  Han är helt enkelt inte van. Jag som blivit bortskämd med pannkaksfrukost om helgerna hade inga som helst problem.

Efter ett ölpaus i HD-motellet så landade vi på Jaxegården igen, blev utfodrade med mat och vin och sen var man fin i både kropp och själ igen. DJ Simon gör ett bra jobb och spelar allt ifrån Rival Sons, Jimi Hendrix och finsk jenka.. Camilla kommer igång med sin kreativa sida och skapar själv (tappar bokstäver med den halvdålig hörseln) och fårskock blir fors-kock. Got luras sen lite och bara mimar, och det blir va och va från Camilla. Inte snällt, men lite småroligt.
Försöker oss också på att prata finska, kanske kan gå bara vi slipper stava till det. moimoi, kesa som är sommar, och ei å helppo - det är inte lätt. Ingen finska är lätt. Men finnarna har svårt för den otydliga svenskan, den som då är svår skånska. :o)
Byggare Bob varnar oss sen för motorolja och det var nog några som inte lyssnade på det örat för attans vad spak man kan bli och det var inte jag denna gången. Stod på benen både den kvällen och dagen efter. Ei å helppo.