Perfect moment

Skrev en halv uppsats imorse, men den försvann, så gjorde jag om en kortare lunchvariant..

Att gå igenom en dunderförkylning kräver dunderhonung, så jag fick försöka ringa Bamses farmor, trots leverans var jag inte säker på att det skulle räcka, så jag provade även kurera mig med en halv dram whisky (för er som vet hur mycket det är, eller rättare sagt hur lite det är), saft, sova, softa, snyta mig, halstabletter, och så vila lite till. Ja, och så jobbade jag också.
Som den yrkesverksamma kvinna jag är så tänkte jag verksamma mig på mitt yrke idag och inte från soffan, så tog tåget till stan och kände mig lite halvt om halvt ofräsch där jag satt och hostade, snörvlade och snöt mig. Men jag fick en egen "fyra" för mig själv så det kändes bra. Säkert även för de andra också.
En av de högsta önskan man har som sjuk är att bli frisk och jag är redan på bättringsvägen. Tänker att det är en jäkla tur att jag har privilegiet att vara frisk för det mesta. Det gäller att komma ihåg det även när man är frisk. För vad har man egentligen att klaga på?
Nu har ju även solen fläckar så även jag gnäller ibland. Men ingen är perfekt. Läste något bra för ett tag sedan:
"Don't wait for the perfect moment, take the moment and make it perfect!". Det är något att sträva efter det. :)
Lycka till alla där ute.