Gåtan lagom

Hade en rolig syn innan idag. En kille i hatt, fullt gaddad och bara kallingar gick till kassan på lokala handeln med en varuvagn så pass överfull av bara kålhuvuden och fromagepåsar så det ramlade ut på golvet hela tiden. Är det normalt? Ja, om man är en seriemördare. Eller om man är som en bok. Jag har talat ut så jag är säker på att det är lugnt i alla fall. Och det känns bra.
Känns det inte bra för er så kan jag tyvärr inte hjälpa till. Det här är ju bara mina tankar. Som jag väljer att dela med mig av. Dela med sig gör även musiker mycket. Sen om det är känslor eller hittepå det vet vi väl aldrig. Black Sabbath har en strof som lyder:
Think I'll lose my mind if I don't find something to pacify
Can you help me occupy my brain?
Tänk vad jobbigt att inte kunna sysselsätta sin egen hjärna. Och tvärtom också, när den är fullt sysselsatt med bilder och idéer man inte vill ha, då är det också jobbigt. Så hur gör man i landet lagom för att vara sådär lagom som är lagom bra att vara. Det är en gåta vi kan jobba vidare på.